Untitled

Ahh självdestruktiva lilla lördag, att hitta gammal mobil, att inte kunna hålla fingrarna i styr, att läsa vartenda litet minne, överanalysera och försöka förstå på nytt, lönlöst och jävligt dumt. Det enda som händer är att ja gråter lite, blir arg för att jag inte förstår, antagligen aldrig kommer att förstå. Börjar om från början, ruta ett. Och jag som kommit så långt, i helvete jag börjar på ruta ett. Jag är stark, lyssnar på eminem, är arg och lovar mig själv att aldrig mer hitta gammal mobil och pilla på den, den funkar inte längre nu. Bra för mig, tur!! Tillbaka till solskenet utanför, tagga kvällen, tacka extra hormoner som håller mitt humör någorlunda balanserat. Älska livet, se vad som finns runtomkring mig, ta in det, och inse hur lyckligt lottad jag är. Vänner, att veta mina största misstag och ta del av mina djupaste brister, men fortfarande stå kvar. Kärlek på högsta nivå, jag önskar att det fanns ett sätt att förklara, men just nu kommer jag inte på hur, men jag ska verkligen försöka, vill ge tillbaka allt jag fått, i tusenfalt. Ut i solen nu, somsagt, tagga kvällen, den kommer bli enastående! Puss

Tillbaka till verkligheten! ner med fötterna på jorden, det är lätt att tappa fotfästet men om man försöker att åtminstonde ha en fot kvar tror jag att man klarar sig ganska bra.
Förra veckan började dåligt, ingen energi och ingen hjärnkapacitet alls.

veckan slutade bättre, mysfrukost hos nina i fredags, och vilken brakfrukost sen, var mätt hela dagen!

sen att fly en stund, tänka på något annat. väldigt trevligt.
när man undrar vadfan man håller på med men gör det för att det inte finns någon anledning att inte göra det, gör det för att man kan, och framförallt för att man vill.

måndag igen, coop ringde inte imorse, jag är lite paff, men glad, jag och romina sov jättelänge, myste runt, romina lagade jättegod mat till mig och nu är jag på gymet.
möttes av kinderägg från stojan, Taack för att ni tar hand om mig när jag inte kan ta hand om mig själv!
<3
livets små ljuspunkter, en färgklick i tillvaron, en värme i hjärtat.

Skojar bara, jag kan ta hand om mig själv, det är bara det att jag fortfarande försöker samla ihop dom sista bitarna av mig själv, och det tar energi, att försöka förstå det ingen säger till dig men ändå menar.


jag är på god väg, uppåt, men det är en lång bit kvar, alla behöver en spark i röven ibland.
och då är det så skönt att veta att man har så fina vänner, förstår det inte själv, men det är så fantastiskt, att just jag, har just er. att ni bryr er.

jag är glad nu, men då vet jag också att det ligger där under och pyr, under ytan för att helt utan förvarning ta sig ut förstöra allt i min egen väg.
jag är min egen största fiende och jag vet om det. och jag ska bearbeta det, för min egen skull och för mina näras skull.
Självförtroendet nerkört i en tunna med skit, påväg uppåt som sagt, avduschad, fräsch.
Vi går mot ljusare tider, vi går mot värme, vi går mot lyckan, tillsammans :)

They just got fucking lucky.