Untitled

okej, detta suger.
ingen bloggdrottning direkt, hehehehe.
whatever.

lördag,har vart på gymet hela morgonen, öppet hus, vart på stan och lunchat samt fikat med totto och tobbe, är helt slut i kroppen, kanske gått ut lite för hårt, har träningsvärk över allt! sjuklig sådan också, samt en andra förkylning i kroppen, skönt.

blir hemmakväll, äta mat, bara ta det så jävla lugnt.
kan bli en sväng till olivia sen, mys!

Hjärtat mitt håller på att flytta, längtar tills jag får se hennes lägenhet :)

är nervös, men det känns bra, antingen händer det nu, eller senare.
men det händer, det har jag lovat.

har drömt jobbiga drömmar på senaste, och vaknat upp med en saknad, och den växer sig starkare tydligen.
försöker att tänka att det inte är på riktigt, tänka på allt som var dåligt.
men det fanns någon som var fantastiskt? eller?
varför skulle jag annars ha stannat? och varför denna saknad?
det är så mycket frågetecken, och dom kommer nog aldrig att följas av något svar.
irriterande och energikrävande, att lämna saker bakom sig har aldrig riktigt varit min grej.
tyvärr. intalar mig själv att jag är färdig och redo, det är jag nog inte, allt tar sin tid.

kommer på mig själv ibland med att sitta och undra, vad som händer där borta.
inser, jag vet ju redan, jag vet exakt vad du gör och hur du gör det och jag vet egentligen hur alla dina dagar ser ut, och det finns inget spännande med det, inget passionerat, inget.
bara andas samma luft, känna samma stress, träffa samma falska människor, att sitta fast i dimman.
tappa förmågan av att komma till insikt, aldrig riktigt förstå att det finns en värld därute.
att förstöra för sig själv, han missade chansen, sumpade den totalt, jag ville verkligen ge allt och lite till.
tillslut tar det stopp, besvikelse efter besvikelse, mitt i någonting som skulle vara något fint.
från att glänsa som världens prinsessa till att bli det där paranioda vraket.
inte värt det, jag hoppas att jag lärt mig.
att aldrig nöja mig, aldrig, alla är rövhål tills som visar motsaten.
enda sättet att inte bli besviken och nerslagen, det finns bara en väg nu, uppåt.

With you I'm in my fucking mind, without you, I'm out it

Guess it pours, yes it does, wish there wasn't any pain.
But I can't pretend there ain't, I ain't placin' any blame,
I ain't pointin' fingers, heaven knows there never been a saint.
I know it just feels like we just pissed away our history,
But just today, I looked at your picture, almost hate to say,
I miss you self consciously, wish it didn't end this way.
But I just had to get away, don't know why,
I don't know what else to say.. i just miss you, that's all.